Eftersom vi inte hade tillgång till någon bil så skulle Maja o jag åka tåg till affären. Vi hade att välja på Arvika, Kil eller Karlstad. Vi valde Arvika för då skulle vi kunna fika på Nordells, trodde vi. Dumt nog kollade vi inte caféerna innan, då hade vi kanske valt Karlstad i stället. För Nordells hade inte lördagsöppet, och inte Citycafét heller. Så det blev en fika med kladdkaka för vår del på järnvägscafét i Arvika.
Det var uppehållsväder hela dagen i går, i alla fall där jag var. Och i morse lyste solen, men nu har den gått i moln.
Två kilo lingonsylt har jag kokat under helgen, det är nog trettio år sen jag kokade sylt sist. Skänkte min gamla svärmor Hilda en tanke, eller många tankar, det var nämligen hon som lärde mig att koka sylt. Det är konstigt hur vissa människor bara lever vidare hos en, blir liksom levande för ens inre syn. Ord och handlingar som man trodde man hade glömt, eller som man inte har tänkt på.
Nu ska jag snart ta en vandring upp till Martina och gå en promenad med Lion. Eftersom även Martina är billös tar det lite längre för henne att komma hem, Ska ta kameran med, för nu börjar hösten komma, kan bli litefina bilder förhoppningsvis.
Så kul & få se en glimt av lilleman, blivit större ser jag !
SvaraRaderaVisst är det tråkigt när man inte har en bil att tillgå, man blir så låst .
*Hrm*...undra hur de gjorde förr ;)
Ja minnen fr. Farmor har man, kom & tänka på huset i Jössefors.
Kusin Fredrik satte upp mig i ett äppelträd & där satt man...*hehe*m fick hasa ner & fick brännsår i rumpan. Farfar lärde mig & Åsa knyta skorna & glömmer aldrig Farmors svartvinbärssaft & bullar =))).
Härliga minnen som en aldrig glömmer !!
Kram Nettan